indispensable

Efter en helg som bjudit på det mesta en plinga som jag kan önska sitter jag här med lite söndagsångest trots att jag har fått det älskade söndagsmys som jag helt fullkomligt förtjänar.
Hade en supermysig fredag med det bästa människorna, nämligen mina älskade vänner <3 Gud bevare er alla
Efter ganska många timmars pysslande lyckades jag få fram mitt budskap (tror jag?) om att en kväll full med skratt, mat, glögg och de man verkligen bryr sig om är så mycket mer värt än en kväll dyngrak på krogen.
Helgen rullade vidare in på lördagen som bjöd på en tur på tuna park med familjen, mys med mina älskade grannar, dricka vanlijglögg med storasyster och göra konstaterande att det smakar som varm hostmedicin, åka på fest med många i mina ögon varma människor, åka stans coolaste taxi (fick sitta i framsätet), äta äcklig kebab på fenix, sen kramas en hel natt....precis vad jag behövde.
Varför då denna oändliga ångest?
Svars alternativ:
1. Skolan. Charlottenberg. töxfors(???), mälarstranden, mm.
x. Jobbiga tjejer som är "ascoola" för de vet hur det känns att ha långa ben och vara aspackad 7 dagar i veckan
2. Jag har haft en toppenhelg men inte riktigt hunnit med det jag hade tänkte hinna med. Helgerna är ju utvilans tid.

Rätt svar, ALLA.  Tor det finns en hårfin kombination av alla dessa tre som jag lyckats få över mig.

Men ärligt, helt ärligt. Jag känner mig nöjd. Jag har allt jag behöver. Jag kan klara mig igenom skolan utan probelm, ja har vetskapen om hur man eliminerar långbenta fyllon, och jag förtjänar att ha en helg där jag inte sitte framför datorn och pluggar sönder tangenterna.

Jag känner mig varm, jag känner mig älskad och jag älskar alla =)

/ Du kan inte slita dig loss, Ingela