stark blev svag

när känslan infinner sig är du redan långt långt bort
när jag inser var du är känner jag mig tom
jag skulle ju hälsa på dig
jag kan inte hantera situationer som dessa
jag tänte på dig senast inatt, nu vet jag att det fanns en anledning
till varför du höll mig vaken
kanske hade du svårt att släppa taget
kanske vill du ta steget och lämna oss ensamma kvar
jag kan inte hjälpa att en vind av lättnad sveper förbi
du hade inte klarat mer
du hade hopp
du hade vilja
du hade styrka
men det räckte inte hela vägen
jag ska aldrig glömma vad jag tänkte på när jag träffade dig den där vintern
de hala stenarna, den mörka källaren med alla blommor
du berättade att du hellre spenderade tid med de du älskar än att ta hand om sånna saker
jag ska aldrig glömma hur du var
trots att jag inte känner dig
trots att du förmodligen måste tänka två eller möjligen tre gånger innan du kommer ihåg vem jag är
men jag kan inte hjälpa att jag sörjer dig
jag är inte ensam
det är många som kommer att sakna dig
det är många som aldrig kommer att glömma dig
hur du var, vem du var
jag vet att du aldrig kommer att släppa det du har här
du ska föralltid finnas ibland oss
se till att göra plats för oss andra där uppe, för vi ska ses igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0